mommymaria

Jag mår fortfarande dåligt o skäms över att min 2-åring rev ett barn i ansiktet idag...

Jag tog med mig tjejerna till öppna förskolan på förmiddagen för att de skulle få leka av sig innan vi skulle åka till stan o fika med min mor.
På öppna gick det rätt bra förutom lite små puttande från 2-åringen...
När hon ville lunch så ville inte stora syster det så jag väntade...
Lilla tjejen hann äta klart innan stora tjejen kom till bordet för att äta,

jag satte ner lilla tjejen efter vi tvättat händerna o hon gick o lekte....trodde jag.
Medan jag hjälpte stora tjejen med lunchen, först värma den o sen skära den(spaggetti o köttfärssås), så hade lilla tjejen rivit en pojke somm är lite yngre än henne.
Så en av min vänner som även va på öppna hade tagit tag i henne,

sagt åt henne att man inte fick göra så o fått min dotter att be om förlåtelse.

Sen kom hon med henne till mig o berättade vad som hade hänt.

Tyvärr så varje gång jag skulle gå till pojken o hans mamma för att be om ursäkt o

kolla hur illa det var så bad stora tjejen om hjälp.
Slutade med att hon hann gå innan jag hann fram till henne.

Ena som jobbade där berättade att det var väldigt nära ögonen min dotter hade rivit pojken o att mamman var mycket upprörd. (Jag tolkar det som att hon även blev arg genom hur personalen lät när hon berättade detta..)
Så nu kommer jag inte alls gå med mina tjejer till öppna resten av veckan eller nästa.
Jag orkar inte den oron som kommer nu när jag är gravid,

jag kan inte lita på att min dotter inte gör om det.
Alltså tar jag bort det momentet som gör att jag kan få den oron..

Jag skäms över det som hände o mår faktiskt riktigt dåligt över att jag inte hann be om ursäkt.

Nu tycker säkert en del att jag skulle ha struntat i min stora tjej för en liten stund för att be om ursäkt.
Men tyvärr är jag inte sån.
Mamman kunde även kommit fram till mig när hon såg att jag sökt ögonkontakt med henne, men hon undvek min blick...
*En piss dag med andra ord*